Är advokatbyråerna på väg mot en nedgång? Timarvoden kan bli avgörande
Efter flera år av stark lönsamhet kan europeiska och amerikanska advokatbyråer stå inför ett mer osäkert 2026. En ny marknadsrapport pekar på att stigande kostnader hos byråerna nu riskerar att kollidera med allt mer kostnadsmedvetna klienter – och att just utvecklingen av timarvoden kan bli den faktor som avgör om branschen går in i en nedgång. Analysen bygger på en genomgång av den amerikanska marknaden, men mönstren är välkända även i Europa, rapporterar Reuters.
Stora och medelstora advokatbyråer i USA hade ett mycket starkt 2025, drivet av hög efterfrågan och fortsatta höjningar av arvoden. Vinsterna ökade i genomsnitt med omkring 13 procent jämfört med året innan, samtidigt som efterfrågan steg och timpriserna fortsatte uppåt, särskilt hos de största byråerna. Enligt Reuters var utvecklingen ovanlig även historiskt, eftersom både transaktionsintensiv rådgivning och mer konjunkturokänsliga områden som tvistelösning ökade parallellt.
Samtidigt varnar Thomson Reuters Institute i sin rapport 2026 Report on the State of the U.S. Market, framtagen tillsammans med Georgetown Law Center on Ethics and the Legal Profession, för att branschen kan stå inför en ny kontraktionsfas. Enligt institutets seniora analytiker Bryce Engelland är advokatmarknaden strukturellt präglad av kraftiga upp- och nedgångar, där byråerna ofta är dåligt rustade när förutsättningarna snabbt försämras. Reuters noterar att ett liknande mönster sågs både under finanskrisen och i slutet av pandemin.
Rapporten visar att byråernas kostnader fortsätter att stiga kraftigt. Under 2025 ökade de genomsnittliga teknikrelaterade utgifterna med närmare 10 procent, medan kostnaderna för juristlöner steg med cirka 8 procent. Samtidigt finns tecken på att klienterna – särskilt större bolag – börjar bli mer restriktiva. Under andra halvåret 2025 gick en större andel uppdrag till lägre prissatta medelstora byråer, vars efterfrågan ökade betydligt snabbare än hos de allra största byråerna, enligt siffror som Reuters hänvisar till.
Frågan för 2026 är därför inte enbart om efterfrågan bromsar in, utan om klienterna fortsatt är beredda att acceptera nya arvodeshöjningar. Ekonomisk, geopolitisk och regulatorisk osäkerhet väntas visserligen bestå och fortsatt generera juridiskt arbete, men rapporten pekar på att generativ AI samtidigt kan förändra maktbalansen. Om byråer lyckas övertyga klienter om att AI gör varje debiterad timme mer effektiv och värdeskapande, kan höga arvoden försvaras även framöver. Omvänt kan samma teknik ge bolagens interna juridikfunktioner möjlighet att ta hem arbete som tidigare lades ut externt, något som enligt Reuters skulle pressa både efterfrågan och prissättning.
Rapporten lyfter också fram ett scenario där bolagsjurister, beväpnade med både Big Law-erfarenhet och avancerade AI-verktyg, inte bara förhandlar hårdare om arvoden utan helt slutar anlita externa byråer för vissa typer av arbete. För europeiska byråer, som redan verkar i en mer prispressad miljö än den amerikanska, kan utvecklingen bli särskilt kännbart om globala klienter börjar harmonisera sina inköpsstrategier av juridiska tjänster.
Sammantaget tecknar Reuters en bild av en juridisk marknad som fortfarande är stark, men där marginalerna kan komma att sättas under press. Om 2025 var toppen i konjunkturcykeln återstår att se – men 2026 kan bli året då klienternas tolerans för fortsatt stigande timarvoden sätts på ett verkligt prov.
