Juristerna halkar efter - trots EU:s satsning på AI utbildning

Samtidigt som EU satsar miljardbelopp på att utveckla och reglera artificiell intelligens saknar stora delar av den juridiska professionen den utbildning som krävs för att hänga med. En ny undersökning från Norstedts Juridik visar att fyra av fem jurister i Sverige och Danmark saknar formell AI-utbildning, rapporterar Realtid.

Trots det är optimismen stor. 91 procent av de tillfrågade juristerna tror att AI kan frigöra tid i arbetet och 89 procent att tekniken kan göra dem mer effektiva. Men endast 19 procent uppger att de fått någon konkret utbildning i hur AI-verktyg ska användas på ett korrekt och säkert sätt, uppger Norstedts Juridik. Resultatet pekar på ett tydligt kompetensgap i en bransch där tillit, noggrannhet och rättssäkerhet är avgörande.

EU-kommissionen har samtidigt lanserat en ny strategi för att stärka unionens konkurrenskraft inom artificiell intelligens och säkra en ”etisk och mänskligt centrerad utveckling”. Flera miljarder euro har avsatts till forskning, infrastruktur och utbildningsprogram för att bygga upp europeisk kompetens, rapporterar Realtid.

Men på juristsidan går omställningen långsammare. Flera advokatbyråer har börjat erbjuda interna utbildningar, men arbetet sker ofta ad hoc och utan enhetliga riktlinjer. Branschföreträdare efterlyser nu samordnade initiativ, där både utbildningsväsendet och arbetsgivare tar större ansvar för att integrera AI i det juridiska arbetet, uppger Norstedts Juridik.

Utan en sådan satsning riskerar den europeiska rättssektorn att hamna på efterkälken – samtidigt som EU lägger grunden för en framtid där AI väntas bli en central del av både rättstillämpning och beslutsfattande, rapporterar Realtid.