FedEx stämmer USA
Kräver återbetalning av Trumps nödtullar
FedEx har väckt talan mot den amerikanska staten och begär återbetalning av tullar som infördes av Donald Trump med stöd av International Emergency Economic Powers Act (IEEPA). Talan har getts in till US Court of International Trade och avser samtliga tullavgifter som bolaget betalat med stöd av lagen. Enligt stämningsansökan yrkar FedEx full återbetalning av de belopp som erlagts till den amerikanska tullmyndigheten.
Bakgrunden är att USA:s högsta domstol förra veckan slog fast att presidenten saknade befogenhet att använda IEEPA för att införa de aktuella tullarna. Domstolen fann att lagens nödbestämmelser inte gav stöd för den typ av generella handelspolitiska åtgärder som genomfördes. Däremot tog domstolen inte ställning till om staten är skyldig att återbetala redan inbetalda tullbelopp. Den frågan har lämnats till lägre instanser att pröva.
Enligt bedömningar uppgår de tullintäkter som tagits ut med stöd av IEEPA till minst 160 miljarder dollar under det senaste året. US Court of International Trade har därefter tagit emot ett stort antal ansökningar från bolag som begär återbetalning.
FedEx uppger i en kommentar att bolaget har vidtagit nödvändiga rättsliga åtgärder för att skydda sina rättigheter som ”importer of record” och för att kunna begära återbetalning från US Customs and Border Protection, mot bakgrund av högsta domstolens avgörande.
Varken Vita huset eller tullmyndigheten har kommenterat stämningen. Donald Trump har offentligt kritiserat domstolens avgörande och uttalat att det är anmärkningsvärt att domstolen inte tog ställning till återbetalningsfrågan. Finansminister Scott Bessent har i sin tur indikerat att eventuella återbetalningar kan komma att dröja och att processen kan pågå under en längre tid.
Kort efter domstolens avgörande meddelade Trump att administrationen avser att ersätta IEEPA-tullarna med en generell tull på 10 procent, som därefter höjdes till 15 procent. Enligt besked från Vita huset införs dock initialt en global tull om 10 procent, medan höjningen till 15 procent skjuts upp.
Målet aktualiserar därmed både gränsen för presidentens nödbefogenheter i handelspolitiken och frågan om statens återbetalningsskyldighet när avgifter tagits ut utan tillräckligt lagstöd.
