Fem frågor till advokaten Ängla Pändel

Ängla Pändel är advokat på Mannheimer Swartling, expert inom internetjuridik samt ordförande för den ideella organisationen Institutet för juridik och internet.

Näthat har diskuterats länge men lagstiftningen verkar halka efter. Var ligger de största luckorna i svensk rätt idag?

Jag skulle säga att den största utmaningen inte nödvändigtvis är att det saknas lagstiftning. Problemet är snarare att lagstiftningen ofta är byggd för en verklighet där kommunikation sker mellan enskilda personer i relativt avgränsade sammanhang. Digitala plattformar fungerar inte så. Där kan spridning, anonymitet och hastighet göra att skadan blir mycket större än vad regelverket ursprungligen var utformat för. Det, i kombination med att internetrelaterade kränkningar historiskt har anmälts i ganska låg utsträckning och att befintliga regler inte alltid tillämpas fullt ut, bidrar till uppfattningen av att lagstiftningen inte räcker till. Och ibland stämmer det förstås också. Det finns verkliga luckor som behöver täppas till. Men ganska ofta handlar det också om att vi behöver bli bättre på att använda de verktyg som faktiskt redan finns.

Hämndporr är ett brott sedan 2017, men mörkertalet är stort och få fälls. Vad fungerar inte i rättskedjan och vilka förbättringar behövs?

Kriminaliseringen genom brottet olaga integritetsintrång var ett väldigt viktigt steg. Det var ett tydligt hål i lagstiftningen, som Institutet för Juridik och Internet var tidiga med att påtala för lagstiftaren.

Samtidigt är många ärenden fortfarande svåra att utreda. Det finns ett stort mörkertal eftersom många brottsoffer, av helt förståeliga skäl, drar sig för att anmäla. Bevisningen kan också vara svår att säkra när material sprids snabbt mellan olika plattformar och tjänster. Lägg till den internationella dimensionen, med plattformar, servrar och användare i olika länder, så får man ganska snabbt jurisdiktionsutmaningar.

Med det sagt tycker jag att bestämmelsen har goda förutsättningar att hantera många av de internetrelaterade kränkningar vi ser i dag. Det gäller även situationer där AI används som verktyg för att framställa eller manipulera intimt material. Många verkar utgå från att olaga integritetsintrång inte går att använda i de sammanhangen, men jag ser inte riktigt varför det skulle vara så. Sedan får vi se om skyddet visar sig vara tillräckligt i praktiken.

GDPR är snart tio år gammalt, lever det i praktiken upp till löftet om att skydda individen online, eller har det mest blivit en cookiebanner-fråga?

GDPR har utan tvekan haft stor betydelse. Regelverket har förändrat hur företag och myndigheter arbetar med personuppgifter och bidragit till en helt annan medvetenhet om integritetsfrågor.

Däremot har GDPR inte på något kännbart sätt stärkt enskildas skydd online i relation till andra individers kränkningar. Men det är inte heller regelverkets huvudsakliga syfte.

GDPR:s verkliga styrka ligger i det som händer bakom kulisserna, långt från cookie-banners. Det handlar om ansvarskraven på den som behandlar personuppgifter och den riskbaserade struktur som hela regelverket bygger på.

Samtidigt tycker jag att det är rimligt att se över regelverket nu när det har funnits ett tag. Det vore olyckligt om GDPR i praktiken reduceras till någon form av cookielag. Därför är jag positiv till en översyn, men tycker att det omnibusförslag som presenterats är för begränsat och fegt. Det fanns utrymme att göra större och viktigare förändringar.

Du syns ofta i mediadebatten som expertröst, hur ser du på advokatens roll som opinionsbildare, och var går gränsen?

Jag ser framför allt min roll som juridiskt allmänbildande. Jag försöker bidra med juridisk analys i aktuella frågor och förklara hur regelverket faktiskt ser ut och fungerar i praktiken.

Det finns ett stort värde i att juridiken blir mer tillgänglig för allmänheten, särskilt inom områden där teknikutvecklingen går snabbt och där det ofta råder osäkerhet om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller.

Personligen har jag varit ganska försiktig med att använda rollen för att driva opinion utifrån egna åsikter, samtidigt ser jag att det kan finnas en viktig roll även här för advokater. Såklart ska det ske inom ramen för vad advokatrollen tillåter, men jag tror inte det behöver vara något som inte går att förena.

Framförallt är det är både roligt och positivt att juridik har blivit ett viktigare och mer återkommande ämne i media och samhällsdebatten.

Advokatsamfundet har fått mer synlighet i den offentliga debatten de senaste åren, är det en utveckling du välkomnar?

Advokatsamfundets ökade synlighet, och bidrag med juridisk expertis och rättsstatliga perspektiv tycker jag är positivt. Många samhällsfrågor innehåller komplicerade rättsliga avvägningar, och där samfundet fyller en viktig funktion genom att förklara vad olika förslag faktiskt innebär.