Högsta domstolen stoppar Trumps tullar – presidenten går till angrepp mot egna domare

USA:s högsta domstol har i ett uppmärksammat avgörande stoppat president Donald Trumps omfattande tullregim. Enligt Politico, som rapporterade om avgörandet den 20 februari 2026, slog domstolen fast att presidenten saknade rättsligt stöd för att införa de globala tullarna med stöd av International Emergency Economic Powers Act (IEEPA).

Beslutet fattades med siffrorna 6–3. I majoriteten ingick chefsdomaren John Roberts, de tre liberala domarna samt två av Trumps egna nomineringar – Neil Gorsuch och Amy Coney Barrett – vilket enligt Politico väckte särskild uppmärksamhet i Washington eftersom båda utsågs under Trumps första mandatperiod.

Den centrala rättsfrågan rörde gränsen mellan presidentens befogenheter i nationella nödsituationer och kongressens konstitutionella makt att reglera utrikeshandeln. Trumpadministrationen hade använt IEEPA för att införa breda tullar mot ett stort antal länder, men domstolens majoritet avvisade tolkningen att lagen ger presidenten en generell och långtgående tullkompetens. Avgörandet markerar därmed en tydlig konstitutionell gräns för hur nationell säkerhetslagstiftning kan användas i handelspolitiskt syfte.

Enligt Politico reagerade presidenten kraftfullt på domen under en presskonferens i Vita huset bara timmar efter att beslutet meddelats. Han kallade avgörandet ”djupt nedslående”, sade sig vara ”skamsen” över vissa av domarna och riktade särskild kritik mot Gorsuch och Barrett. Trump antydde dessutom att domare som röstat emot honom kunde vara påverkade av utländska intressen, utan att lägga fram några bevis, rapporterar Politico.

Trots nederlaget meddelade presidenten att han avser att införa en ny global tull på 10 procent samt att upprätthålla delar av den befintliga tullpolitiken genom andra rättsliga vägar. På frågor om han avser att söka kongressens godkännande svarade han, enligt Politico, att det inte behövs eftersom befogenheterna redan är godkända. Uttalandet pekar mot en potentiell fortsatt konstitutionell konflikt om gränserna för den exekutiva makten.

Tullarna har varit en central del av Trumps ekonomiska och politiska strategi inför mellanårsvalet, där han återkommande framhållit dem som nödvändiga för att skydda amerikansk industri och stärka USA:s förhandlingsposition internationellt. Högsta domstolens avgörande innebär därför inte bara ett juridiskt bakslag utan också ett politiskt sådant. Som Politico beskriver det har konflikten kring tullarna utvecklats till en principiell maktstrid om presidentens handlingsutrymme i handelspolitiken – en strid som nu tydligt flyttats in i den konstitutionella sfären.