Norges oljefond riskerar att tappa sin roll som global förebild när transparensen i etiska investeringar ifrågasätts
Norges oljefond kan stå inför en förändring som påverkar dess roll som internationell förebild för etiska investeringar.
En statlig kommission ser nu över fondens etiska riktlinjer, rapporterar Reuters. En central fråga är hur öppet fonden ska redovisa motiven bakom beslut att sälja innehav av etiska skäl.
Finansminister Jens Stoltenberg beskriver frågan som ett dilemma. Enligt honom handlar det inte bara om att avyttra bolag, utan också om hur skälen bakom besluten ska kommuniceras.
Den norska fonden är världens största statliga investeringsfond och har länge haft etiska regler som förbjuder investeringar i bolag som exempelvis bryter mot mänskliga rättigheter eller orsakar allvarlig miljöskada. Tidigare har ett oberoende etikråd granskat bolag och publicerat utförliga motiveringar efter att fonden lämnat ett innehav.
Den modellen har gjort fonden till en viktig referenspunkt för andra investerare. Civilsamhällesorganisationer varnar nu för att minskad öppenhet kan göra det svårare för andra aktörer att använda fondens analyser som vägledning.
Bakgrunden är att Norges parlament i november pausade fondens etiska avyttringar medan riktlinjerna ses över. Beslutet kom efter amerikansk kritik mot fondens försäljning av aktier i Caterpillar, kopplat till användning av bolagets bulldozers i Gaza och på Västbanken.
Sedan pausen har rekommendationer skickats till fondens förvaltare Norges Bank Investment Management, men inga offentliga avyttringar har gjorts.
Samtidigt pekar Stoltenberg på fondens betydelse för Norges ekonomi. Fonden finansierar omkring en fjärdedel av de offentliga utgifterna och är tungt exponerad mot stora amerikanska techbolag. Om etiska beslut skulle leda till försäljningar i sådana bolag kan det påverka fondens roll som bred indexinvesterare.
De etiska riktlinjerna verkar dock inte vara på väg bort. Enligt Stoltenberg finns politisk enighet om att de ska finnas kvar. Den avgörande frågan blir i stället hur öppna besluten ska vara framöver.
