Trumpadministrationen stämmer Harvard – anklagar universitetet för att trotsa antagningsutredning
Trumpadministrationen har stämt Harvard University och anklagar universitetet för att inte ha följt en federal utredning om huruvida dess antagningsprocess strider mot gällande diskrimineringslagstiftning. Stämningen, som lämnades in i federal domstol i Boston den 13 februari 2026, markerar en tydlig upptrappning i den redan långvariga konflikten mellan regeringen och det anrika Ivy League-lärosätet.
Bakgrunden är det avgörande beslutet från Supreme Court of the United States 2023, där domstolen slog fast att universitet inte längre får beakta ras som en faktor i antagningsprocessen. Harvard var en av huvudparterna i det målet. Sedan Donald Trump återinträdde som president har administrationen återkommande ifrågasatt om universitetet i praktiken fortsatt att tillämpa en modell som strider mot domstolens utslag.
Justitiedepartementet inledde förra året en så kallad compliance review av Harvards antagningsförfarande och öppnade därefter en formell utredning enligt False Claims Act, en lag som normalt används för att beivra ekonomiska oegentligheter gentemot staten. Enligt regeringen har Harvard visserligen lämnat över mer än 2 300 sidor dokument, men inte den individbaserade, sökbara data som anses nödvändig för att kunna avgöra om diskriminering förekommer. Departementet kräver bland annat uppgifter om sökandes ras och etnicitet, socioekonomisk bakgrund, betyg, provresultat och interna bedömningar inom ramen för den så kallade holistiska prövningen.
Harvards ledning avvisar anklagelserna och menar att universitetet följer såväl Högsta domstolens beslut som gällande civilrättsliga regler. Enligt universitetets talesperson har man svarat på myndigheternas förfrågningar i god tro men betraktar regeringens krav som oproportionerliga och integritetskränkande. Harvard framhåller att åtgärderna är en del av en bredare politiskt motiverad kampanj och att universitetet kommer att försvara sin självständighet och sina konstitutionella rättigheter.
Konflikten har även en tydlig politisk dimension. Efter uppgifter om att Vita huset tidigare övervägt en uppgörelse med universitetet, inklusive krav på betydande ekonomiska sanktioner, har presidenten offentligt skärpt tonen och krävt ytterligare åtgärder. Parallellt har andra federala myndigheter brutit samarbeten med Harvard, vilket ytterligare fördjupat motsättningarna.
Målet har tilldelats domaren Myong J. Joun, som utsågs av den tidigare presidenten Joe Biden. Den rättsliga kärnfrågan blir nu om staten har rätt att kräva detaljerad antagningsdata på individnivå i detta format och om Harvards vägran kan anses utgöra bristande efterlevnad av civil rights-lagstiftningen eller ett legitimt skydd för institutionell autonomi. Utgången kan få betydande konsekvenser för relationen mellan federala myndigheter och privata universitet i USA, särskilt i frågor som rör tillsyn, dataskydd och gränsen mellan statlig kontroll och akademisk frihet.
