USA:s och Israels angrepp mot Iran sätter internationell rätt under hård press
USA:s och Israels omfattande militära angrepp mot Iran, och Teherans efterföljande robotattacker mot mål i Mellanöstern, har utlöst en akut juridisk debatt om gränserna för användning av våld enligt internationell rätt. Det rapporterar nyhetsbyrån AP.
Vid FN:s högkvarter i New York sade generalsekreterare António Guterres inför säkerhetsrådet att de amerikanska och israeliska flyganfallen strider mot internationell rätt, inklusive FN-stadgan. Samtidigt fördömde han Irans vedergällningsattacker för att kränka andra staters suveränitet och territoriella integritet, enligt AP.
Den amerikanska administrationen avvisar kritiken. USA:s FN-ambassadör Mike Waltz har beskrivit insatsen som en laglig åtgärd för att förhindra att Iran utvecklar kärnvapen och hänvisar till global säkerhet som rättslig grund.
Aggression eller självförsvar?
Kärnfrågan är om angreppen kan rättfärdigas som självförsvar eller om de utgör ett brott mot våldsförbudet i FN-stadgan.
Enligt stadgan får stater endast använda våld mot en annan stat om det sker i självförsvar mot ett väpnat angrepp eller med säkerhetsrådets mandat. Något sådant mandat finns inte i detta fall.
Marieke de Hoon, docent i internationell straffrätt vid Amsterdams universitet, har enligt AP beskrivit attackerna som ett brott mot förbudet mot användning av våld, en grundpelare i den internationella rättsordningen. Enligt henne saknas rättslig grund eftersom det inte rör sig om självförsvar mot ett pågående eller omedelbart hot, och då säkerhetsrådet inte heller gett sitt godkännande.
Begreppet aggression definieras i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende. Militära angrepp, inklusive flyganfall mot en annan stats territorium, anges uttryckligen som en sådan handling.
Varken USA, Israel eller Iran har ratificerat Romstadgan, vilket innebär att ICC saknar jurisdiktion såvida inte säkerhetsrådet hänskjuter situationen dit.
Dödandet av Irans ledare väcker rättsfrågor
Utöver själva våldsanvändningen har dödandet av Irans högste ledare väckt frågor om statschefers immunitet.
Marko Milanovic, professor i internationell rätt vid University of Reading, har enligt AP påpekat att det i fredstid är ett tydligt brott mot internationell rätt att mörda en annan stats stats- eller regeringschef, som åtnjuter personlig immunitet och okränkbarhet. I en väpnad konflikt kan dock situationen förändras om den politiska ledaren samtidigt anses vara kombattant.
Iran har i ett brev till FN beskrivit dödandet som en allvarlig och exempellös kränkning av grundläggande normer mellan stater.
Även om Irans regim länge anklagats för repression och destabiliserande verksamhet i regionen, innebär det enligt flera folkrättsexperter inte i sig någon rätt för andra stater att ensidigt genomföra militära angrepp eller driva fram regimskifte.
Även USA:s konstitution ifrågasätts
Konflikten har också utlöst en inrikespolitisk debatt i USA. Flera demokratiska kongressledamöter hävdar att presidenten saknat konstitutionellt mandat att inleda militära angrepp utan kongressens godkännande. En debatt om presidentens befogenheter enligt den så kallade War Powers Resolution har därför schemalagts i kongressen, enligt AP.
Sammantaget sätter konflikten inte bara Mellanöstern i brand, utan även den internationella rättsordning som etablerades efter andra världskriget.
